I senaste numret av magasinet Filter finns en artikel där journalisten Leon Voss Gustavsson ifrågasätter Pure Effect, i serien ´Flumkollen´. Vi är vana vid frågor, och ibland skepsis. Förändring sker sällan lätt, och vi vill ju både föra in ny teknologi och förändra vanor, beteenden och attityder kring renhet, bakterier och tvätt. Och vi gillar verkligen frågor, för då får vi chansen till dialog. Men tyvärr kan vi inte hitta något mail från journalisten eller outreach i andra kanaler och vill självklart få möjlighet att besvara frågorna. Därför sammanfattar vi våra svar här i tio punkter. Det blir långt, men frågorna är många och förtjänar sina svar.
-
”Pure Effect påstår att deras sprej med ´smarta bakterier´ är skonsammare mot miljön och plånboken än konventionell klädtvätt.”
Textilindustrin står för ca 10% av de globala CO2-utsläppen – det är en industri som måste ställa om från linjär till cirkulär och en stor del i det är att konsumera mindre, med kvalitet och förlänga livet på plagg och prylar. Här kan vårt arbete med att minska globalt tvättande med 30% ge möjlighet att skapa rejält stor impact om vi hänger upp och sprejar våra kläder istället för att slentrianslänga dem i smutskorgen.
Vi pratar inte, vad vi känner till, om ”smarta” bakterier - de är vad de är och deras enda mål och mening är att ”äta”, bli dubbelt så stora och dela sig. Däremot att det är smart och resurseffektivt att använda bakterier och andra mikroorganismer och deras processer. De är som små mikrofabriker som producerar enzymer och andra ämnen som vi kan dra nytta av. Det är också smart att inte slentriantvätta sönder sina kläder, eftersom det sparar både fiberslitage, vatten, energi och utsläpp av mikroplaster och kemikalier. Rörelsen med andra som tänker som vi kring minskad tvätt kallas the no-wash (eller low-wash) movement. Ett smart mindset, och en beteendeförändring som vår sprej kan stötta, eftersom den effektivt tar bort lukt och många färska fläckar. Hör gärna mer om konsekvenserna av tvätt i podcastavsnittet "How we care for textiles - or most of the time not" med professor Vincent Nierstrasz vid Textilhögskolan i Borås.
-
”Flumkollen undersöker om det bara är ett smutsigt säljknep.”
”Istället för de vanliga utfästelserna om bättre tarmflora ska smuts och lukt försvinna: Byt ut tvättmaskinen mot några sprut bakteriesprej!”
Det sista vi vill jobba med är smutsiga säljknep såklart. Vi vill vara så transparenta och utbildande vi bara kan. Bioteknologisk rengöring är heller inget nytt, det har använts inom professionell rengöring de senaste 20 åren. Och applikationen att spreja sina kläder för att ta bort lukt funkar. Testa! Till den funktionen har vi senaste året introducerat löftet att den tar bort många fläckar, om de är färska och ”organiska”, dvs inte nagellack och motorolja t ex. Och det kan ta lite tid, låt formulan verka och upprepa sprejningen om det behövs. Vi erbjuder luktgaranti och 30 dagars öppet köp, just för att alla som testar ska känna sig trygga med att de kan få pengarna tillbaka om de inte upplever att det fungerar. Det har bara hänt tre gånger på fem år. Kolla Trustpilot där kunderna ger oss 4,7 i snitt och omdömet ”Utmärkt”. Det tror vi inte att vi skulle uppnå med placebo eller ”smutsiga säljknep”.
-
”Företaget menar att deras rengöringsform sliter mindre på kläderna”
Det är ett faktum att traditionell tvätt sliter mekaniskt på kläderna. Se t ex hos Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/4acbf6/contentassets/4f4768838735456888f401b9fa05b9f0/textilsmarta-tips-och-rad-till-konsumenter.pdf
Att spreja kläderna innebär noll mekanisk bearbetning eller slitage. Pure Effects sprej är pH-neutral vilket gör den mild mot fibrerna, som ett linnevatten fast med en rengörande effekt och inte bara en ”cover up” med parfym. "Spot cleaning" (dvs ta bort en fläck) är skonsammare än att kasta hela plagget i tvättmaskinen. Intressanta fakta från en undersökning av Sveriges Konsumenter är att 7% av en vanlig svensk tvättkorg behöver tvättas, resten slänger vi där på gammal vana och slentriantvättar. Men varför? Vi vill peppa fler att släppa sargen och tänka nytt och prova nya, mer hållbara beteenden. Och bakterierna och biotekniken är en möjliggörare för det.
-
”Därtill länkar de till diverse nyhetsartiklar om den nya ”makrobiotiska” idevärlden”
Uttrycket ”makrobiotisk” känner vi inte till och tror inte att vi använder. Det kan vara ”mikrobiotisk värld” som skribenten syftar på. Att länka till externa källor om den mikrobiella/mikrobiotiska verkligheten och forskningen tänker vi är en bra service till våra läsare och kunder som vill bilda sig en egen uppfattning, med möjlighet att utvärdera källorna. Här behöver vi göra ett ryck och uppdatera sajten med källor som bättre speglar vår vetenskapliga grund.
-
”Att hitta några belägg för att deras egen produkt faktiskt fungerar är svårare”
Här finns en bra möjlighet för oss att förbättra vår kommunikation. Vi kommer från 30 års arbete med industriell bioteknik, och det ska, tillsammans med den forskning och utveckling som ligger bakom Pure Effect, synliggöras bättre på vår sajt. Vi är fortfarande ett litet bolag som växer organiskt och har inte prioriterat kostnaden att ta fram jämförande produkttester från externt testinstitut, men vi gör egna och medverkar löpande i andras studier. Den allmänna kunskapen där ute om bakteriers biologiska nedbrytning av organiska rester och luktborttagande effekt är inget vi skapat, den är generisk. Vi står bakom idén, applikationen, att använda bakteriernas funktion för att tvätta mindre. Processen att få Svanen att utveckla kriterier för att miljömärka bioteknologisk rengöring krävde noggrann effektgranskning. Andra betydelsefulla kvittenser för oss är våra samarbeten med bolag som Filippa K och Lindex, och förfrågan från NASAs tech-scouter om evidensen för mikrobiell rengöring. Även RISEs forskningsprojekt I-Text med syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner på sjukhus var ett tillfälle att granska bioteknologin, och ett delresultat från projektet var det dokumenterade resultatet att vi kan ändra bakteriefloran på en yta. Detta i sig är en förutsättning för att vinna luktkriget. De omdömen vi får om applikationens effekt och funktion, samt nöjda kunder som våra bästa ambassadörer är också kvitton på att det vi gör fungerar.
-
”Hypotesen att ökad bakterieexponering leder till färre allergier har prövats i kliniska studier. Resultatet? Ingen effekt.”
Det finns ett flertal kliniska studier som visar på det resultatet, t ex GABRIEL-studien, Amish vs. Hutterite-studien, probiotiska studier, och studier om lantbruk/husdjur och allergiprevention mm. Men det finns också studier som visar på motsatsen. Ofta är det just så, att det alltid finns forskning som stödjer ens egen hypotes. Man får helt enkelt också tänka lite själv vad man tycker är rimligt. Vårt syfte med de artiklarna var att belysa att bakterier och andra mikroorganismer spelar en viktig roll i vårt ekosystem och forskning pågår. De kan bryta ner organiska rester (vår ”smuts”), motverka lukt och användas till nytta för oss.
Leon Voss Gustavsson menar att de källor och länkar vi anger om allergier och koppling till renhet och bakterier inte är relevanta. Och kanske har han rätt i det. De var relevanta när vi startade 2015 för ja, så länge har vi hållit på med att ta bort smuts och lukt med Bacillus Subtilis på hårda och mjuka ytor. Vår avsikt med de källorna var att introducera läsarna till ett sätt att tänka och en ny ´mikrobiell medvetenhet´, att vidga människors uppfattning om bakterier och lösa upp hygienstigmat. Idag är det tid att fylla på med fler referenser. För den som vill veta mer om Bacillus Subtilis förmåga att bryta ner organiskt material finns mycket bra läsning bara en googling bort eller en fråga till ChatGPT. Detta ska vi absolut sammanställa i vår uppdaterade version av sajten.
Det finns mängder av evidens att en renlig uppväxt med lite mikroorganismer är förknippat med högre risk för allergi, autoimmuna sjukdomar och inflammatorisk tarmsjukdom, medan exponering av en mångfald av bakterier och andra mikroorganismer stärker immunförsvaret. Men det finns också ifrågasättanden av den så kallade ”hygienhypotesen”. Det är ingen exakt värld vi lever i, men vi vet att stigmat kring bakterier är förlegat, och det nya paradigmet handlar om att förstå mer om den mikrobiellas värld vi lever i och dess betydelse för livskraftig mänsklig och planetär hälsa. Här är två källor som visar riktningen:
https://ideas.ted.com/for-healthier-buildings-just-add-bacteria/
https://www.svd.se/a/b8148851-a6cf-3307-b4ed-606a3a9cbb1e/bakterierna-behover-oss-darfor-finns-vi
-
”Förutom bakterierna återfinns samtliga ingredienser i – helt vanliga tvättmedel”
Ja det är ingen kioskvältare att alla rengöringsprodukter består av liknande ingredienser. Men bakterierna i våra produkter gör skillnad - utan dem inte samma effektiva resultat. Tensiderna behövs för att binda ihop formulan till en suspension, samt att det lyfter smutsen och ökar bioåtkomligheten för bakterierna. Konserveringsmedel behövs i alla flytande produkter för en rimlig hållbarhet på hyllan, annars pratar vi om färska produkter som ska användas upp innan de börjar mögla som en flaska hemgjord saft. Men vi har också den komplicerande faktorn att konserveringsmedlet ska funka med bakterierna. Och de är sporer, vilket gör att de klarar av konserveringsmedlet.
Vad skiljer oss då från andra rengöringsprodukter?
A. Att spreja kläderna ger inget mekaniskt slitage som vid tvätt, vilket är skonsammare och hjälper kläderna att hålla längre.
B. Att spreja kläderna med vanligt linnevatten parfymerar bara över, det ger inte samma resultat.
C. Att ändra en bakterieflora på en yta, samt att bryta ner de organiska resterna gör hela skillnaden för effektiv luktborttagning. Tensiderna gör en del av jobbet men inte med samma effekt som bakterierna. Sprejerna ger 1. först en parfymdoft, men det funkar inte i längden att parfymera över dålig lukt. Så länge de organiska resterna (smuts) är kvar kommer de dra till sig gram-negativa bakterier som skapar lukt när de släpper ifrån sig illaluktande estrar och svavelväten som en del i sin metaboliska process. Därför kräver effektiv luktborttagning att du byter bakterieflora, till gram-positiva bakterier som Bacillus Subtilis som bryter ner resterna utan att ge ifrån sig de illaluktande ämnena. 2. Sen är det ett protein som ger den direkta effekten genom att liksom lägga ett lock över lukten. 3. Den långtidsverkande effekten kommer av bakterierna, de tar lite tid på sig att vakna och verka. (När det kommer till fläckborttagning, se gärna Instagram där vi jobbar med ett glas rödvin på en vit ullmatta. Det tar lite tid, en slags ´slow cleaning´, men det funkar ofta har vi lärt oss. Du har inte att förlora, och du slipper släpa mattan till en kemtvätt dessutom.)
-
”Det är troligen tensiderna som står för upplösningen av fläckar och parfymen som tar bort lukten”.
Nej, parfym och parfymerat linnevatten tar inte bort lukt, den maskerar möjligen lukten tillfälligt. Och ja, tensiden löser till viss del upp fläcken, men inte fullt ut utan sköljning med vatten. Vårt viktigaste claim är att Pure Effect tar bort lukt effektivt. Men våra egna tester och kunders erfarenheter bekräftar att sprejen även tar bort många färska fläckar.
-
”På Franzens uppmaning frågar jag Pure Effect om de testat effekten av beståndsdelarna i sin produkt systematiskt, samt frågar om de studerat vad som händer med bakterierna med tiden. Jag får inget svar”
Tyvärr hittar vi inte frågorna från journalisten, men vi har efterfrågat dem och tar gärna chansen att svara här:
Vi gör löpande tester själva och även projekt tillsammans med andra. Ett forskningsprojekt vi varit med i är I-Tex, lett av RISE i syfte att minska vårdrelaterade infektioner: https://sverigesradio.se/artikel/6057590 Ett annat projekt pågår just nu hos Wargön Innovation i Partille för att titta mer systematiskt bl a på just den upplevda effekten av produkten hos konsumenter och hur det kan minska deras tvättande och förlänga livet på plagg och prylar.
När vi sprejar våra kläder med Bacillus Subtilis för att ta bort lukt, sker följande med bakterierna över tid:
Aktivering och konkurrens: Bacillus Subtilis är en sporbildande bakterie som, när den appliceras på kläder, aktiveras och börjar konkurrera med andra mikroorganismer om näring och utrymme. Detta bidrar till att minska de luktframkallande bakterierna eftersom Bacillus Subtilis kan bryta ner organiska material som svett och hudceller utan att producera dålig lukt.
Tidsbegränsad aktivitet: Efter en viss tid, när näringen börjar ta slut eller om miljön blir för torr, går Bacillus Subtilis tillbaka till ett sporstadium, vilket innebär att bakterierna blir inaktiva men ändå närvarande. I sporstadiet kan de överleva under lång tid utan att vara aktiva eller påverka omgivningen.
Effekt över tid: Bakterierna påverkas av tvätt, väderförhållanden och slitage. Vid tvätt kommer en del av bakterierna och sporerna att försvinna, vilket minskar deras effektivitet över tid. Om du fortsätter att använda bakteriesprayen regelbundet, bibehålls dock den positiva effekten.
Ingen skadlig nedbrytning: Bacillus Subtilis är i sig inte skadlig och bryter inte ner fibrerna i tyget. Därför finns det ingen risk för att kläderna förstörs av bakterierna.
-
”Skona kostar 41 sek/liter. Pure Effects sprej kostar alltså 14 gånger så mycket för samma bevisat aktiva ingredienser.”
Pure Effects sprejer är inget traditionellt tvättmedel – det är en sprej med bakterier för att förlänga tiden mellan tvätt, eller rädda grejer som inte kan tvättas. Traditionella tvättmedel är oftast designade för överdosering, vilket medför onödig konsumtion och kostnad. Hur länge räcker ett paket tvättmedel och hur mycket har vi sänkt värdet och livslängden på kläderna när paketet är slut? Pure Effect möjliggör ett nytt beteende - att inte tvätta (eller tvätta mindre) och att rädda prylar som inte kan tvättas. Sprejen kommer räcka länge och kläderna vi kanske betalat mycket för ges längre liv samt kan cirkuleras fler gånger. Plus att vi kan göra annat än lägga tid på tvätt och sparar en hel del mikroplastutsläpp, vatten och energi. Det är förmodligen värt mer än 14 gånger pengarna i exemplet som artikeln nämner, och ett bra case som vi ska räkna på.
Några avslutande ord från oss
Vi människor sitter ofta fast i etablerade tankemönster och strukturer. Som tvättkulturer och hygienstigman. En vanlig attityd vi möter, och vi gissar att det var skribentens ingång i den här artikeln, är en skeptisk tanke, blick eller rak fråga som säger:
”Om det här (t ex bioteknologisk rengöring) är så bra som de säger, varför gör inte alla det då?”
Jo, just därför att det tar tid med förändring och teknikskiften, eftersom vi alla sitter fast i strukturer, attityder, affärsmodeller etc som hindrar. Att traditionella tvättmedel är märkligt billiga och designade för överdosering och onödig slentriantvätt är det inte så många som orkar bry sig om. Det vore ett scoop för Filter. Undersök varför storbolagen inte satsar mer på ny teknologi, smartare designade produkter som faktiskt skulle göra att de säljer lite mindre kvantitet, men kanske med andra affärsmodeller, och gör planeten en tjänst när plagg och prylar håller längre. De borde vara modigare i att driva utvecklingen och den hållbara omställningen.
Det är helt rätt att ifrågasätta för att förstå. Och vi ska absolut ta ett krafttag för att lyfta fram den vetenskapliga grund som vårt arbete vilar på på vår hemsida. Det förtjänar både vetenskapen och den vetenskapligt intresserade allmänheten. Men artikelförfattarens svepande och raljerande är inte vetenskapligt, utan sensationsjournalistik menar vi. Det är inte fair att raljera om slow fashion, våra kunder, ambassadörer och partnerföretag - de som vågar, prövar, tänker själva, googlar och utmanar det etablerade som early adopters. De är rebeller som agerar och röstar med fötterna, medan många andra bara sitter still och väntar på att andra ska förändra världen. Hylla dem som visar vägen. Filter är ett magasin som vi har respekterat och vi kommer att söka både Leon Voss Gustavssons och Filterredaktionen, tills vi får kontakt, för att prata om frågorna i artikeln.
Under tiden fortsätter vi vårt arbete att göra bakterier tillgängliga och del av människors vardag, och att minska globalt tvättande med 30%. Det är vårt bidrag till en livskraftig planet helt enkelt. Omställningen handlar om många hållbara lösningar som vi staplar på varandra. Små förändringar som alla kan göra. Det måste inte vara radikalt som att helt sluta flyga eller äta kött - alla kan gå hem och spreja sina brallor istället för att tvätta dem. Där hittar ni oss och alla andra som faktiskt vill göra skillnad med ett lifehack och gå med ´the no-wash movement´.
Linda Rosendahl Nordin
Joachim Åhlander
grundare, Pure Effect